Är det bättre andra gången?

Jag citerar: "Jag kom nyss hem efter att ha varit på bio med Lisa och Sandra. Vi har alla väldigt olika filmsmak så det är alltid svårt att välja vilken film vi ska se. Men Sandra lyckades med sin övertalningsförmåga övertala oss till att se filmen Twilight. (Vilken hon redan sett på bio förra veckan). Dom som känner Sandra vet att det är normalt för henne att se en film minst tre gånger." (från Linas blogg)


Ja visst ni, så är det nog. Jag förnekar inte. Lina har normalt sett inga höga förväntningar på mina filmval. Men jag tror hon börjar gilla min genre, eller den filmgenren hon aldrig tidigare upptäckt. Tillslut kom det; det officiella erkännandet; "-den var faktiskt bra, asbra faktiskt. Ja gud ja, så bra var den." Och sen börjar jag kolla upp statistiken, att Lina faktiskt gillar dom flesta filmer jag "tvingar" henne att se, även fast hon fortsätter vara skeptisk. Börjar hon lita på mig nu?

Aftonbladet recenserar: "På det stora hela är det mycket som är snyggt i ”Twilight”. Inte minst vampyrerna – som osar av det sex det aldrig snackas om (eftersom detta är en ungdomsfilm). Soundtracket är stämningsfullt, miljöerna är vackra och kärlekshistorien är ovanligt köttig för att handla om tonåringar."

Jag kan inte ro för det, men jag vill bara ha mer. Jag känner mig som en besatt 15-åring, och jag försöker att inte luras av det uppenbara. Men dom vinner tillbaka mig, om och om igen. Och jag kan inte mer än erkänna att jag är förlorad i vampyrträsket, så illa, att jag är beredd att ta en nattpromenad i skogen och vänta på min bleke prins.

"New Moon", uppföljaren kommer 2010. (och ja, jag ska börja läsa böckerna nu..)