söndag 21 december 2008

Det han inte gå mer än dryga 24 timmar innan ångesten kom tillbaka. Konsekvenserna, av att ha lite roligt och sådär. Alltid ska det gå ett steg för långt. Det kan aldrig överge mig. Klantigt, typsikt, jobbigt. Ta mig härifrån.

Ingen mer än Lisa och Lina vet antagligen vad jag pratar om. Men iallafall.

Det löser sig. Det löser sig. Med en klump i halsen.

1 kommentarer:

Anonym sa...

Det kommer ordna sig, hade ett snack med mor, måste hända åtminstone tre gånger först.. så det är lugnt gumman :) jag har också ångest, blä.