Midsommar

Vårdpersonal

Bror är alltid trevlig.

Nu har Sandra tagit tag i sitt liv och börjat jobba, och hon hade faktiskt världens slöaste, slappaste, najsaste dag som mjukstart idag. Dessutom fick hon även löneförhöjning utan att ens be om det. Vårdpersonal är najst, vårdpersonal är "kafferast", fast idag fanns det ingen kaffebryggare. Synd.

Snart kan Sandra se sin båt guppa där i vattnet...
Kul för henne. Synd för skärgården.

Oh ja, imorgon kommer hennes älskade gotlänning Camilla. Himla trevligt. Sen blir det midsommar på sjön och en oplanerad kväll. Looking forward as fuck.

Och igår fyllde bror 19 och förresten. Grattis bror!

Nä nu får hon ta o sluta skriva i tredje person.. fy vad töntigt.

Jag ska förklara min dröm nu..

(detta skrev jag i mitt projektarbete, Komvux 2007)

,Hur uppstår egentligen en sådan här, vad vi kan kanske kalla, enorm dröm? Det är faktiskt svårt att svara på en sådan fråga men jag tror att den undermedvetet växer fram och tillslut kanske man förstår att det faktiskt går att förverkliga, ingenting är ju omöjligt. För vissa personer stannar säkerligen en idé som denna just som en dröm, ouppnåelig och alldeles för avancerad för att kunna genomföras i praktiken. Jag är inte den typen av person, när jag fått för mig något vill jag alltid genomföra det. I andra ord kan man säga att jag oftast brinner väldigt mycket för mina intressen och ja, sådan är jag och har alltid varit. Men visst har jag också känt att drömmar ibland trubbas av och känns allt mer avlägsna, speciellt när det handlar om projekt som tar flera år att planera, spara och tillslut genomföra.

För det första har jag alltid haft en stor kärlek till havet eller kanske till vatten i huvudtaget sedan barnsben. Först visade detta sig kanske mer som plask i lerpölar, dyka i sjöar (även fast man inte kunde se mer än gråbrunt vatten) och att alltid övertyga mig själv om att hoppa från allt högra klippsluttningar. Fisken i vattnet har alltid varit ett av mina vanliga tilltalsnamn i närheten av havet, simbassängen, insjön eller ån. När jag väl kommit i, kom jag aldrig upp.

Sen ett par år tillbaka har min familj varit båtägare, motorbåtsägare kan tilläggas och visst gav det nya möjligheter att upptäcka små öar i Stockholms skärgård. Nu är jag visserligen en hyfsat van båtmänniska, men segling har aldrig varit på tal i våran familj förutom när min bror kring midsommar brukar segla med sina kompisar till Sandhamn. Jag hade upptäckt med friheten med havet och ingen kunde ta längtan ifrån mig.

Hur växte då min dröm att erövra dom sju världshaven fram? Egentligen vet jag inte riktigt själv. Jag har faktiskt redan flugit jorden runt en gång, via Stockholm, Thailand, Nya Zealand och sen tillbaka genom Amerika och Frankfurt. Jag älskar att resa, jag älskar äventyr och jag älskar att hela tiden vara på väg någonstans. Jag var även i Grekland i somras där jag fick uppleva havet när det är som allra vackrast, på sjön i en äldre segelbåt, och sen var jag fast. Ordet ”Segling” hade fastnat i mitt huvud för att stanna och som den överentusiastiska människa som jag är, började jag självklart grubbla vidare på detta. Det ena leder till det andra brukar man ju säga och så verkade fallet även bli här. Mina planer växte snabbt till att köpa en segelbåt och fira midsommar i Sandhamn till ett segla över världens alla sju hav.

Att segla jorden runt kanske för den oinvigda låter fenomenalt stort och svårt att genomföra. Men saken är att så är inte fallet. Vilken människa som helst med rätt äventyrslust och vilja kan genomföra en sådan resa och så överdrivet mycket pengar behövs inte heller. Efter att ha kollat runt lite på privata hemsidor och loggböcker hos ett par svenska långfärdsseglare, på väg någonstans insåg jag att detta var något jag själv också ville genomföra. Här börjar min resa, om så än bara i huvudet...

Inspiration när den är som allra bäst; www.runtjorden.com, www.syhunk.se, www.majasventure.com

Det är värre än bilar

Jag och bror

Var ett tag sen jag rörde tangentbordet här. Det är väl egentligen inte så jättemkt som här hänt, har ju sommarlov och har väl gått in i en slags dvala. Vilket innebär att jag inte orkar röra mig så mkt mer än det jag måste typ. Sommarvädret är väl inget att höra högt för kanske. Brorsan har tagit studenten och jag har varit en hel vecka i Åkersberga ungefär. Fördrivit tiden. Shoppat lite med mina (sjuk)systrar Paula och Karin.

Men nu blir det ingen mer shopping för Sandra. Sandra ska ju köpa en båt. Jo det är allvar nu. För nu har hon blivit medlem i båtklubben också, och väntar nu på en vinterplats (för en båtplats har hon ju redan). Sandra älskar båtar av hela sitt hjärta och börjar nog allvarligt fundera på och gifta sig med än, vilket i sig är lite oroväckande. Många tycker nog det är lite jobbigt med Sandras ständiga båtsnack, det är nästan värre än killars bilsnack.

Så nu bör nog Sandra ta och ringa jobbet så hon kan köpa den där förbannade båten någon gång.

Sommarlov

Sista tiden i plugget gick otroligt fort. Hann med väldigt mkt men nu känns det som jag glömt bort det mesta.. Vi hade bland annat kickoff-fest med festeriet där temat var skadad. Det var en helkul kväll. Men sen har det även hunnits med massa mysiga kvällar med alla tjejor (och killar). Det har blivit ett par öl i solskenet mer än en gång så att säga.. Vi har hunnit med en roadtrip till en sjö nånstans far away, en onsdag som slutade klockan 5.00.. Tja en hel del iallafall.

Men nu är jag hemma i Sthlm igen, brorsan tog studenten i torsdags och igår var vi ute med båten hela dagen.. Äntligen äntligen äntligen, har jag havet vid min sida igen. Men nu är det flyttpackning och röjning som gäller, flytt om 2 veckor! Jag ser faktiskt fram emot det..