Tjugofemte

Hade seminarium nu på morgonen och kände mig riktigt risig. Kändes som jag inte sov en blund på hela natten eftersom jag har så jäkla svårt att sova när jag är förkyld. Och idag är det värre. Suck och stön. Jag vill inte, vill inte. Har inte tid med det här men fick ändå hoppa över eftermiddagen. Ska väl ligga hemma och vila nu, och imorgon var det inte heller något i skolan, väldigt bra, så slipper man missa något. Nu när man började bli pepp på och ladda inför beach 2008 och allt, komma igång på gymmet igen och lägga sig ute och sola. Men icke nej. Det får vänta en vecka.

Nu får jag ligga här och längta till fredagen istället, vänta in pengarna, och förhoppningsvis också kunna hämta ut nya mobilen då. Vänta in att kunna äta något annat än nudlar. Vilken känsla det kommer va. Och så kommer jag kunna köpa kaffe i cafetieran igen och sätta mig på ett fik med solbrillorna på, och beställa STÖRSTA latten. Ja, de vill jag. Fan vad livet blir härligt på fredag. Jag känner det på mig. Den 25:e, vilket magiskt nummer för studenter, 25 är livskvalitet, 25 är att få livet tillbaka, 25 är att få gå i affärer igen..