Vacker vampyrpojke

Det verkar ha blivit lite av en tradition för mig och Agnes, vampyrfilm, när den är som allra bäst (?). Idag gick vi en runda på staden på julklappsjakt, vi hittade dock inga julklappar men jag hittade iallafall en kjol till mig själv. Men som ni kanske har märkt så är det inte riktigt min grej att fotografera mina senaste klädinköp. Men det kanske händer en vacker dag när jag känner för att bli lite mer ytlig. Men just nu är jag djupt ner i drömmarnas träsk, eller horisont kanske. Vi avrundade iallafall det hela med kinarestaurant och en flaska mousserande rosé och en liten man som verkade älska fylla på våra glas gladeligen. Lite fnittriga efter 2 glas vin blev vi så otroligt spontana och bestämde oss för bio i samma veva och det ville nog ödet också. Vår film började fem minuter efter att vi kom dit, perfekt.

Vi såg iallafall Twilight, det var väl inte så mycket snack om saken, jag hade väl "hört" att den var bra någonstans ifrån. Och det var den. Den var fantastisk faktiskt, mer än vad jag förväntat mig. Och jag har nog ganska höga krav på filmer nuförtiden. Jag erkänner det själv, jag har blivit en riktig nörd, en riktig filmnörd. Jag skulle utan tvekan passa bra i ett par stora. 50tals brillor ala svarta bågar. Men nog om det..

Jag blev djupt förälskad i filmen, och man sveptes med i nån drömvärld som liksom ändå kändes realistisk. Den var vacker, mystisk, romantisk. Jag vill se den igen. Efteråt var både jag och Agnes lite tagna med ett hopp om att vi skulle kunna leva ett liknande liv, spännande och mystiskt. Men samtidigt med lite sorg över att det troligtvis aldrig skulle hända oss...... eller vem vet vad som finns i skogarna ute på Dyvik?